I natt var dotter 3 på akuten igen. Mycket svår huvudvärk hade pinat henne hela dagen. Att sitta i Sura och veta att dottern är sjuk är inte roligt. Käre T var inne på att åka upp till henne. Men hon fick hjälp av en vän med namnet Åke. Åke körde henne till sjukhuset i Mora mitt i natten.
Klockan 4 på morgonen fick jag ett mess från dottern om att hon mådde bättre och var hemma igen. Hennes vänner på stiftsgården hade tagit hand om hennes katt.
Jag vill med detta inlägg i första hand säga tack till Åke för att han ställde upp och hjälpte dottern. Sådana människor skall ha eloge för sitt handlande. Vardagshjältar!!!
Även skall de två som tog hand katten ha ett stort tack. Dottern behövde inte oroa sig för sin lilla katt under tiden hon var på sjukhuset.
Jag ska prata med dottern idag och höra vad som hände i natt. Ens barn är alltid barn oavsett hur gamla de blir. Modern i mig kan aldrig slappna av, trots att jag vet att de är fullt kapabla att klara sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar