Skatfamilj

Vi har haft besök av en skatfamilj, två vuxna och tre ungar, under flera dagar. Det har varit ett himla liv på dem när de sitter i käre T:s rosenhagtornsbuske. Jag har en ide om att föräldraskatorna anser att deras barn är stora nog att klara sig själv, men ungarna har inte samma inställning. Därför blir det en massa kraxande och "kra-ande".

Jag tycker att skatan är en av de vackraste fåglarna i Sverige. Skatans svartvita fjäderdräkt i är blank och skimrar i solen. Fjäderdräkten har även inslag av grönt och blått. Den är dessutom rolig, en riktig retsticka som kan driva andra djur till vansinne. En vinter såg jag två skator som jagade bort en stackars fasan från "deras" fågelbord. Fasanhanen kom vandrande i sakta mak mot maten och skatorna dök ner bakom honom och börjad dra honom i stjärtfädrarna. Fasanen försökte försvara sig men det gick inte. Fasanen gick där ifrån.

Även hundar är ett intressant objekt för skator. Skatorna dyker ner precis framför hunden och hunden gör ett utfall. Skatan flyger upp och sätter sig på någon pinne, nära hunden, och kraxar. Det är precis som den skrattar.

Brödbit siktad

Yes den är min!

Skulle vi ha mat, eller?

Matdags