Städa och sofftvätt

Nu när fönsterna i vardagsrummet i princip sitter på plats, är det städdags. Det blir så dammigt och skitigt trots att man försöker att inte skita ner. Jag började i går med grovgörat, tvätta sofföverdraget. Att ta av överdraget är inte så svårt. Det är några bultar som ska skruvas loss och sedan är det bara kardborreband, visserligen av den "klibbigaste" typen, som håller hela klädseln. Eftersom som soffan är vit blir den fort solkig och åt gulhållet. Vi har pratat om att skaffa en klädsel till, men det kostar en del så del får vänta.

Vilket fall som helst blev klädsel tvättad och den fick torka utomhus. Inte heltorr utan lagom fuktig för att strykas. Jag brukar tvätta i 60 grader, ställer in maskin på "jätteskitigt" (det går på min lilla Hoover) och bara 400 varvs centrifug. Stryker man när tyget är fuktigt är det lättare få det slätt.

Sedan är det roliga kvar, att återmontera klädsel. Jag inte hur många som har utfört detta, men det är som att få på en klänning i storlek 38 på en person i storlek 48. Det är bara att vara förbannat envis och dra som attan. Det är speciellt delen som skall på tvåsitsdeln som är besvärlig. Varje gång man ska ta på denna del kommer tanken "Har den krympt?". Men nä, den är så stor som den ska vara. En person med långa tjusiga naglar kan glömma detta moment. Naglarna ryker och det gör ont i fingrarna. Både jag och käre T slet i tyget och man tror att det ska gå sönder. Men på något sätt hamnar tyget på rätt plats, det handlar om millimetrar och får inte sitta snett.

Så nu är soffan klar och den är vit igen. Det är inte lätt att hålla den ren då hunden J gärna använder soffan som ryggstöd när han ligger på golvet. Men som sagt det är bara att riva av klädsel och tvätta, igen och igen och igen.....

Den här färgen vill vi ha, också. Att byta med.