Det är konstigt att man inte kan få vara i fred, att gamla sår skall rivas upp om och om igen. Kan inte livet, det goda livet, bara får gå vidare. Jag mår bra nu, inget att oroa mig för egentligen, så kan jag inte få ha det så bara?
Men på måndag är det först tandläkaren, som också är en ren pina, och sedan skall jag ta tag i det problemet som dök upp i lådan idag. Jag fixar det, det vet jag. Men det är bara så jävla jobbigt att gräva bakåt igen och riva i gamla sår.
Mitt liv går framåt, bara framåt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar